Ettusenfyrtiofyra.

jag ska dansa på paris
gator en vacker dag.

jag sitter i bilen nu
med tårar i ögonen.
det var så fint att
få spenderar
några fina timmar
med finaste Saila.

jag låter henne aldrig
aldrig aldrig försvinna.

tillbaka till verkligheten.
mitt jobb dödar min
livslust och kreativitet.

& sen det där med
att åka bort och lämna
kvar halva sitt hjärta.
det är alltid lika jobbigt
och fruktansvärt hemskt
att vara utan min älskade.

men att få köra 4hjuling
kasta sig i sanden när vi
spelade beach volleyboll
skratta & umgås lära sig
lite om drinkar och ha det
fruktansvärt fantastiskt
galet trevligt det var minsann
det bästa som jag kunde ge
min själ just nu tror jag.

& snart är jag hemma hos
min älskade älskade i vår
lägenhet som faktiskt på
jätteriktigt är vår nu.

Puss & kram