Hundraåttio.

Hemma.

Det känns tomt att vara tillbaka. Sverige är tomt. Tomt på värme och härliga människor.

Eller det finns ju massa härliga människor här också, det var inte riktigt så jag menade.

Just nu känns det som att jag vill åka runt hela Europa bara för att få träffa dem igen. Det är något man borde göra fast aldrig gör, tyvärr. Just nu känns det bara så sorgligt att det är över. Hoppas på att få lite bilder och dela lite minnen med dem över internet.

Super-duper-underbart-härlig-vecka i alla fall.

Puss & kram