Ääääntligen!
Det känns ganska bra faktisk. När jag har som mest att göra då bestämmer jag mig för att börja blogga, bra där Linnéa. Förhoppningsvis har jag mycket att skriva om då. Just nu är det främst skola och teater. Sen ska vänner, körkort, Röda korset och en hel massa annat som också ska hinnas med. Mer om det senare.
Well well nu ska jag ta och kolla på en film som filmades in när jag var på EU-projekt i Armenien, en hel knäpp tysk som dog helt fruktansvärt galet, fantastiskt och roligt! Det är precis vad jag ska göra, dö alltså. På teatern då. Önska mig lycka till!
Puss & kram.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
congrats honeypie :*
SvaraRaderaLycka till!
SvaraRaderaSvar: Åh, jag blir rörd när min text kan beröra så, men ändå tråkigt att du känner igen dig i detta. Jag önskar att jag visste varför vi gör såhär. Är så rädda. Men jag vet inte. Jag vet bara att vi måste bli modigare. Våga chansa. Våga älska.